Ibland blir man ju rädd

jag kan verkligen inte säga annat. Ett exempel var igår. Min storasyster kom hit och hälsade på och kikade på huset. Då fick jag även hjälp med att hämta en bokhylla till Olivers rum och en hylla till badrummet hos svärmor. Lyckades då glömma min mobil hos henne vilket jag kom på när vi kom hem igen. H sa då att han kunde hämta den om ett tag. Så jag började fixa med Cillans hår som vi skulle slinga och mitt i det så säger jag åt alla att vara tysta för jag tror min mobil ringer. Alla bara kollade på mig som jag vore knäpp och sen säger dom att den är ju hos Eva. Haha fasiken det är inte lätt att vara småbarnsförälder ibland. Och det här är ju inte direkt det värsta, men vågar nog inte gå in på dom sakerna;). Men jag är nöjd så länga jag kommer ihåg mina barn i alla fall:).